tisdag, maj 17, 2005

Diktatur

Barnen skulle få glass till efterrätt igår. Fram med isglasspinnar. De minsta började slicka i sig sin med god aptit - men så rasade allt i och med att storasyskonen tog fram en annan sorts isglass. Då glömdes glasspinnarna raskt bort och pipandet efter sådana där balla isglassar i papperskoner började. Den där praktiska sortens glass där man trycker upp isen vartefter den smälter, och där isglassen gärna hoppar ur alldeles och lägger sig som en färgfläck i knät på barnet. Näst yngsta sonen begriper bara inte hur det fungerar, så till sist sitter han och tuggar i sig papperet. Men det var bara att ge efter, eller få ett mindre världskrig på halsen.

Kände att nu är det dags att införa en handfast kommunistisk diktatur: alla får samma sak jämt, punkt slut.