lördag, mars 25, 2006

Idag

Rätt lugn morgon. Åt havregrynsgröt till frukost. Gott. Tog Oldsmobilen och dumpade älsklingen vid bussgaraget och lämnade honom åt sitt öde (bussar galore) och åkte vidare mot Fagersta för att representera på distriktsårsmöte med Junis Västmanland. Vägen var bar och solen lyste och det var inte mycket trafik. Jobbigt när hastighetsmätaren inte funkar för när vägen är bar och solen lyser och det inte är så mycket trafik så vill jag köra FORT. Satt med flackande blick mellan vägen och varvräknaren då den sistnämnda är den enda hållpunkten för farthållning. Dumt.

Stannade i Sala på vanliga stället och åt korv å mos å bostongurka. Riktigt vägmat! Konstaterade återigen att vägen mellan Sala och Norberg är slingrig. Kom fram och letade parkering. Gick in i Sveasalongen. Jag har aldrig varit i nya Sveasalongen, bara i gamla. Säger något om hur länge sedan det var jag blev exil-västmanlänning. Träffade förvånansvärt många gamla vänner och bekanta och blev till och med lätt tårögd vid några tillfällen.

Sedan årsmöte, som avlöpte ungefär som årsmöten pläga göra. Jag hade sagt OK till att sitta mötesordförande så jag gjorde det, och sedan höll jag lilla förbundsstyrelserepresentantstalet. Gick väl sådär - jag tyckte att ombuden liksom hade fått nog av mig och mitt pratande redan, så jag höll det kort. Efter mötet fikade jag med folk från Protest (iggisföreningen i Fagersta) och hade trevligt. Tänkte med värme och tacksamhet på alla människor jag mött under mina år inom IOGT-NTO-rörelsen. Tänker precis nu på hur glad jag är över just denna folkrörelse, dess ideal och de människor som är verksamma där.

Bilade tillbaka till Uppsala och hann äta födelsedagstårta med Sigvard som fyller fyra år idag. Han var så glad och nöjd och hade inte haft ont i magen på hela dagen. Av sin pappa fick han bland annat ett lila monster som spelar två olika låtar om man trycker på dess fötter. Den ena låten är den gamla Mupplåten som Animal gick igång på: Mana mana. Gissa om Sigvard diggade! Ibland undrar jag om det finns något barn som är gladare än Sigvard. Rent allmänt har han ett mycket soligt sinnelag trots att han kan bli jättetjurig och arg också.

(Kom just på ett till födelsedagsbarn: Grattis, Klara! Eller snarare, Klaras mamma får gratulera ettåringen för jag tror inte att tösen är så försigkommen att hon läser bloggar än.)

Landade till sist i soffan med popcorn och té. Blev stundtals lite irriterad på ljuden från TV:n i det andra rummet, men tänkte att tinnitus-ligan måste få höra ljud någon gång ibland de också trots att de råkar ha ljudkänsliga mig som dämpande faktor. Det var väl bra och ett ypperligt exempel på självbehärskning?

Inga kommentarer: