söndag, april 29, 2007

Solig söndag

Fast kallt har det varit trots sol. Vi hade grillpremiär i parken. På bilden ser man den glade grillaren i det fiffiga grillförkläde som han fick i styrelseladamotpresent från Bingolotto två jular sedan. Undrar om han inte fick något grillverktygsaktigt även julen före - i alla fall så har Bingolotto försett oss med alla de mer vettiga grillutensilier som vi har.

Sigvard har cyklat mest hela dagen. Han vinglar omkring på sin tvåhjuling och blir säkrare och säkrare där han kör varv på varv runt parken. Jag brukar hålla utkik efter den oranga flaggan som sitter på hans cykel (när jag inte cyklar med honom), den är väldigt bra att ha som siktmärke. Man ser hur den vajar fram och tillbaka. Sigvard, herr Vingelflagga.

Tönnes har även han trampat på ordenligt trots att hans cykel nu är för liten och inte har någon utväxling alls. Jag skall ringa till hjälpmedelscentralen för att byta upp tilll en större cykel som har frihjul.

fredag, april 27, 2007

Glitter, indeed

På vägen hem från dagis föll Björn till föga och köpte Sigvard en glass. Det var den där nya, rosa saken med medföljande glittersmink i pinnen. Så här vacker blev Sigvard. Han var mycket nöjd.

onsdag, april 25, 2007

Andra världar nära oss

Och på tal om andra världar: Ibland kan jag undra om inte vi alla går omkring som små egna universa. Eller för att sno en liknelse från den sorgligt bortglömda författaren Anna-Lisa Wärnlöf (signaturen Claque), att vi är som öar med eget klimat och eget djur- och växtliv.

Har just läst en bok där perspektivet är från en annan värld än den jag kan relatera till. "The Curious Incident of the Dog in the Night-Time" av Mark Haddon. Mycket bra. Bokens jag är 15-årige Christopher som har Aspberger. Läs den, tycker jag. Man får börja fundra över hur samma värld som vi alla delar ändå inte går att dela, eftersom den upplevs så totalt olika av oss människor utifrån våra förutsättningar. Kommunikationsproblem framstår plötsligt som något mycket normalt och ofrånkomligt.

Trädgårdsfascisten

Sitter och lyssnar på radio samtidigt som jag ägnar mig åt monotont arbete. Nu är det trädgårdsexperten som svara på frågor som lyssnare ringer in och ställer. Hon känns lite...rabiat...säger irriterat att ibland upplever hon det som att folk ändå inte agerar utifrån hennes råd utan bara ställer samma fråga igen. Och hon skräder minsanna inte orden när hon sågar folks idéer om att plantera ut vissa plantor och liknande. Hon brinner helt enkelt för sitt uppdrag och har en besserwisserattityd som jag, som inte är intresserad av trädgårdsskötsel som sådan, finner ganska obehaglig.

Men det är intressant att få en inblick i en annan värld, så att säga.

torsdag, april 19, 2007

Extremväder

Det värsta hageloväder jag upplevt i hela mitt liv. Femton minuters oavbrutet hårt haglande. Marken var täckt efter fem minuter. Bilarna som försökte åka uppför den lilla backen vid gamla BUP fick nesligen stanna och backa, för det var för halt. Åska som var precis ovanför oss. Fascinerande att titta på, inte lika kul att vara ute i!

Sigvard älskade det. Bodde ute på balkongen och plockade hagelkorn för att äta, och sprang dessutom ut och in för att hämta till Tönnes som var måttligt intresserad.

Knäckäpplen

Hittade gamla bilder. Det här är tidigt på hösten 2004. Kolla så små mina barn är! Vi är på Skansen, och det sista vi roar oss med innan hemfärden är att köpa knäckäpplen för de ser ju så röda och granna och goda ut. Frågan är om det verkligen är gott - fastnar i tänderna gör de i alla fall, vilket jag demonstrerar.

Blomsterbarn

När jag hämtade Sigvard på dagis igår dansade han och Elina omkring i skogsbrynet bland vitsippor och blåsippor. De hade satt blommor i håret och var så fina och vårglada fast det var så bittert kallt. Sigvard ville ha vitsippan kvar i håret, så medan vi cyklade hem höll han den hårt i nypan och så satte vi den bakom örat igen när vi väl var hemma och cykelhjälmen tagits av.


onsdag, april 18, 2007

Upp flyga orden, tanken stilla står

Människor är olika bra på att uttrycka sig i skrift. Det har förekommit en hel del insändare i Upsala Nya Tidning de senaste veckorna eftersom det har utvecklats en namnstrid (ja, herreje) om den fina lilla park som nyligen anlagts mellan Saluhallen och Upplandsmuséet. Min egen gärdsgårdspolitiker sitter i namnberedningen och har gått emot partilinjen, minsann. Å andra sidan är denna partilinje inte entydig när det gäller namnvalet, så det är knappast så dramatisk.

Hur som helst. Två namn förekommer i namnstriden. Båda personerna (sedan länge döda män) verkar vara precis lika lämpliga kandidater för att minnas med en liten park. Argumentationen kan man se i insändarna. Idag var det en insändare som fick mig att dra på mun, minst sagt. Så här står det: " Med tanke på Roséns betydelse och berömmelse borde det gå att hitta ett bättre förslag för hans del. Den gamla fina parken framför Akademiska sjukhusets ursprungliga huvudbyggnad är sedan länge en parkeringsplats. Den hade annars varit lämplig."

Jag vet ett jättebra ställe att bygga mig en liten villa på, uppe på åsen där. Synd bara att det redan ligger ett jätteschabrak till slott där. Och den där fina lilla tomtplätten skulle vara perfekt att lägga en park på, om det inte gick en motorväg rätt över.Annars hade det varit lämpligt.

Jag undrar verkligen insändarskribenten tänker med här. Möjligen finns det historia bakom som jag inte vet något om. Personen i fråga kanske ivrigt motsatte sig att det skulle bli en parkeringsplats och nu pikar alla så ofta vederbörande kommer åt. Fast det är konstigt det också, för det var en tom plats där den nuvarande p-platsen ligger i högst en månad mellan rivningen av gamla sköterskeutbildningen och anläggningen av p-platsen.

Kul var det i alla fall.

tisdag, april 17, 2007

Trevligt besök

Förra veckan kom Lisa och Elias och hälsade på på jobbet. Jag hör till dem som tycker att alla barn är söta på sitt eget speciella sätt, men jag måste tillstå att Elias är ungefär den sötaste lilla gullnosen jag har sett på länge. Fotot gör inte hans stjärnögon rättvisa, dock.

Elias är så söt att jag nästan får bebissug - fast bara nästan. När Lisa påminner om hur lite man får sova så inser jag att det är skönt när barnen har uppnått en ålder då de har vettig nattsömn. Och att inte ha blöjbarn längre är också skönt. Jag har haft små barn i ca 15 år, det kan räcka.

Samtidigt har alla tider har sin charm. Det finns mycket som är otroligt trevligt med att ha små barn också.

Typ vår

Ganska seg i bollen
av omkringyrande pollen

Tur då att det finns mediciner. Bästa tipset hittills från husläkaren var cortisonnässprayen som vände hela min sommar förra året. Fantastisk grej.

Trots Kestine och nässpray känns det oroväckande tråkigt i halsen, just när det är en massa sjungande på gång. Blä.

söndag, april 15, 2007

Årsmötad

I år var distriktsårsmötena förlagda till Gunsta. Trevligt ställe att vara på, tycker jag. Junis hade årsmöte på förmiddagen och Per och Fia hade pyntat lokalen med skimrande och glittriga tyger och ljusgirlanger så det var en fröjd att se. Sådan tur då att jag hade plockat med diademet med två guldstjärnor som vajar rätt upp från huvudet på två spiraler att ha på som tjänstemannaklädsel, det gick liksom i stil med inredningen. På kvällen sade Seth förvånat: "Va, hade du på dig stjärnorna? Det tänkte jag inte ens på!" Vet inte vad det säger mest om - min framtoning i stort eller om Seths uppmärksamhet. Fast min stora plan gick i stöpet. Hade tänkt återuppliva traditionen med att ha på sig sin folkdräkt på årsmöte, men det visade sig att min dotter som använde dräkten senast inte hade tvättat blusen efter sig, och då jag kom på den briljanta idén att dra på mig Västerbottensdräkten i fredags fanns inte riktigt tid för att handtvätta blusen. Annars tycker jag det hade varit snyggt med Västerbottensdräkten till de vajande guldstjärnorna på mitt huvud.

Jag gjorde om mitt årsmötesmaraton från förra året då jag satt mötessekreterare på Junis på förmiddagen och IOGT-NTO på eftermiddagen. Man blir väldigt slak, men då vet jag å andra sidan var jag har protokollen! Båda mötena gick bra, tycker jag. Jag blir lika glad varje år över all entusiasm och allt engagemang som kommer fram.

Mina barn var otroligt tålmodiga och skötsamma. Belöningen fick de nog på kvällen med god mat, godis, musiktävling, pingpong och allmänt spring. Alva var busbra på att ta låtar på bara några få toner i introt, snacka om schlagerfantast!

Tänker med stolt ömhet på min lilla stora flicka. Hon var ombud för sin Junisförening på årsmötet, och det här året blev det ovanligt mycket budgetprat. Hon sade till mig i en paus:" Mamma, det är ganska svårt det här." Efter mötet fick barnen åka och bowla. Sedan blev det allmänt bus och fika och grill och mat med alla andra årsmötesdeltagare från 0 år till 80. En skattjakt hann de med också. Justus blev så i gasen att han släppte ner grus i kalsongerna på Junis distriktsordförande i ett busigt ögonblick som gick överstyr...hrrm. Vi har pratat om det, kan jag säga. När kvällen började lida mot sitt slut hade Alva, Maria och Kristina kommit på att Alva och Maria skulle sova över hos Kristina. Ok, sade jag. Vid 23-tiden när vi andra lämnade Gunsta satt flickorna kvar och spelade kort nere i källaren där UNF höll till (naturligtvis måste UNF alltid hålla till godo med källaren) och hade fixat till jättemysigt. Alva säger dock att de inte var kvar så länge innan de gick hem till Kristina och sov. Vid tretiden idag passade det damerna att bli hämtade i Gunsta, då hade de väl just vaknat ungefär. Och nu är de på bio. Är så glad och nöjd över att Alva får ha det bra. Hon börjar bli så stor.

Nu sitter min lilla Sigvard och ser på en av Alvas Mary-Kate och Ashley Olsen-filmer...han hävdar att han tycker att den är kul.

Är alltså årsmötad, trött och nöjd. Enda tråkigheten idag är att Tönnes så gärna hade velat vara ute mycket mer, men jag törs inte släppa ut honom ensam och har ingen lust att gå ut själv mer nu. Längtar efter den tid då han kan vara ute själv.

fredag, april 13, 2007

Ord som finns?

Ofta har jag anledning att förhålla mig skeptisk till de förslag på stavningar och ord som Micrsosoft Word erbjuder. Idag slant jag på tangenterna och felstavade ordet "klassiskt". Högerklickade med musen för att slippa skriva om ordet själv och fick som förslag några helt oanvändbara ord, bland annat ett som jag inte ens visste fanns: kalasiskt.

Nu finns naturligtvis möjligheten att någon har lagt till det ordet själv, det förekommer ju att man använder sig av egna mer eller mindre påhittade ord när man skriver. Jag lutar åt att det är förklaringen. Eller kan någon hjälpa mig här och berätta om ordet kalasiskt används? Och vad betyder det?

Angående inläggning av egna ord och stavningar i ordkontrollsprogrammet: Påminner mig om det året när jag skulle sitta och översätta och konsekvent fick upp ordet omedelbart med rödmarkering. För att jag till så sent som för, säg 5 år sedan, hade för mig att det hette omeldebart - och irriterat rättade stavningskontrollen till min felaktiga stavning!

Andra gånger har stavningskontrollen helt uppenbart inte blivit uppdaterad för användaren. Sommaren -93 gjorde jag praktik i Gottsunda församling och fick bl. a. skriva svar på en insändare till församlingsbladet. Använde rättstavningskontrollen mest på skoj. Fick upp namnet Jesus med rödmarkering. Förslag på ersättningsord var jeans. Häpp!

måndag, april 09, 2007

Inget särskilt

Gäääsp. Lite seg. Har skjutsat Alva och hennes bästis till Y-bussen, de skall besöka släkten i Umeå några dagar under lovet. Alva tyckte att eftersom hon fick följa med Maria till Guatemala och bo hos hennes mormor och morfar och träffa hela släkten så var det dags att Maria fick träffa Alvas släkt. Självklart, tyckte vi.

Påsken har varit ganska lugn. Min söta lilla Sigvard hade glufsat i sig innehållet i sitt påskägg och noterade att Tönnes påskägg var i det närmaste orört (han är inte så begiven på sötsaker, Tönnes). Sigvard gick ut till mig och frågade rart "Får man dela varandras påskägg?" Jag svarade nej, men att man kan fråga sina syskon om man får smaka. Jag påpekade att han dessutom med säkerhet skulle få håva in ytterligare ett påskägg när han kom till sin pappa senare samma dag. Godisråttan Sigvard.

Sjöng i påsknattsmässan. Kändes som ett stort kvack för det var så mycket småsaker som blev tokiga. Exempelvis hade kören inte fått en enda liten lampa tänd vid körplatsen, vilket gjorde att vi under första sången inte såg våra noter och texter överhuvudtaget. Men påsknatt var det i alla fall, och det känns så befriande med den brusande klockklangen efter mässan när vi står i vapenhuset och sjunger "Upp min tunga" tio gånger å rad medan församlingen går ut. ÄB såg då glad och nöjd ut efter sin första påsknattsmässa som just ÄB i Uppsala domkyrka.

Hade släpat dit mina hedningar till man och svärmor. Jag tycker de var ganska tappra! Hade påpekat nitton gånger innan att man FÅR sätta sig ner när man inte orkar stå upp längre, men det är klart att svärmor envist stod upp trots sin dåliga höft.

Summering:
"--- att efter bitter långfredag min påskdagsmorgon bida."

onsdag, april 04, 2007

Skapligt


Kom å lyssna. 20 maj, alltså. Uppsala Domkyrka. Jag är med och sjunger. (Hi, my name is Troy Mc Clure...)

Mera blubblor


Hi, my name is Troy Mc Clure

Idag kände jag mig nästan som en figur från the Simpsons. Troy Mc Clure, B-skådespelaren som dyker upp med jämna mellanrum i käcka informationsfilmer av typen "So you ´ve got a restraining order". Han inleder alltid med att säga "Hi, my name is Troy Mc Clure. You might remember me from films as..." och så kommer det något hejdlöst dåligt som Min mamma gifte sig med en en tomat eller något sådant.

Varför kände jag mig då som Troy? Jo, den kille som är orkesteransvarig i Trollflöjtsäventyret undrade vad han skulle säga till orkestern om vilka sångarna var (underförstått: Kan de sjunga eller blir det pinsamt). Svaret han fick från vår eldsjäl Fredrik var förstås att det minsann inte är någon kattskit till sångare han fått ihop, och så framgick det att några av oss är körkompisar. Jag tänkte nästan säga "Du kunde ha hört mig sjunga solo i Domkyrkan den 24 mars" men ungefär där kickade min Troy Mc Clure-känsla in så jag lät bli.

För om jag vill likna någon i Simpsons så är det naturligtvis inte Troy Mc Clure, utan Lisa. Min hjälte.

måndag, april 02, 2007

Leka lite

Ikväll fick jag en fnissig avslutning på körrepet. Jag övade till påsknattsmässan och skulle sedan gå hem för jag skall inte vara med och sjunga på påskdagen. Just när jag skulle gå fångade Fredrik mig och frågade om jag inte ville prova den klänning jag skall ha under vår föreställning av Trollflöjten (vet när, men inte var än, återkommer med vidare info). Det ville jag ju. Av med lite kläder och sedan fick jag hjälp med påklädningen av Fredrik som har sytt hela härligheten. Han är duktig, han. Och klänningen är sååå fin, fast den är sydd för någon person i lite mindre storlek än jag, så han måste lägga ut den lite för att jag skall kunna andas. Låter inte så bra om Pamina får andnöd, liksom.

Men kul skall det bli! I morgon är det första repet. Nervös. Vill inte göra bort mig.

Festligt värre

Sigvard fyllde fem år den 25 mars. Hans storasyster och hennes bästis var partyfixare. Kolla in antalet serpentiner på bordet! I taket satt det fullt med ballonger. Jag vet vilka jag skall anlita till min 40-årsfest nästa år.

Kalaset var hemma hos Sigvards pappa eftersom födelsedagen inföll under en vecka som Sigvard bodde hos honom. Det var rätt skönt att kunna glida in till dukat och fixat bord...fast vi erbjöd oss faktiskt att städa upp efteråt.

Och nu är han alltså fem år. Han har redan siktet inställt på sexårsdagen.

För mig finns det en tanke som kommer som en objuden gäst: När Samuel var 5 år och 1 månad upptäckte vi att han var sjuk. När jag tittar på min lilla Sigvard och föreställer mig honom gå igenom allt som Samuel fick utstå - då snurrar det för mig. Och det går naturligtvis inte att tänka så. Men det kommer och sticker upp sitt fula nylle ändå.