fredag, augusti 31, 2007

Hmmm 2

Ja, sådant här kan man ju roa sig med också. Blev lite förvånad över mitt resultat här, trodde jag var en typisk Hufflepuff.



Which Hogwarts House Would You Be In?

The Sorting Hat would put you in Gryffindor. You are bold, passionate, and brave. You have a highly-defined sense of right and wrong, and you are not afraid to speak your mind or fight for what you want.
Find Your Character @ BrainFall.com

Hmmm...



Which Disney Princess Are You?

You are part Ariel. You are beautiful but impaired. At times you are naïve. Still, your innocence and good heart make you sought after and loved.
You are part Belle. You are strong, deep, and you are not a slave to petty superficial things. You are independent and allow yourself to see inner beauty without sacrificing your values. You are almost too good of a person.
Find Your Character @ BrainFall.com

Bröder



Man får balansera fint för att tillgodose behoven av egen tid samt närhet för olika personer i familjen.

Ikväll ville Sigvard så väldigt mycket få se på TV med Justus. Justus körde ut honom. Sigvard sade "Men jag vill så gärna vara med dig". Gjorde lite ont i mig, men Justus måste ju få vara ifred han också. Och jag begriper att en liten bror som inte kan hålla mun utan pratar hela tiden kan vara oändligt irriterande. Sigvard lomade iväg.

En stund senare stod Sigvard utanför dörren igen och sade med ett hak i rösten "Jag älskar Justus så väldigt mycket". Då stod jag inte ut längre utan pratade med storebror och inskärpte hos Sigvard att han verkligen inte fick störa. En halvtimme senare tittade jag in för att kolla läget. Då såg det ut som på bilden. Bröder för evigt.

onsdag, augusti 29, 2007

Sopranos

Nä, inte Tony och gänget i New Jersey, utan sopransystrarna i Domkyrkokören. Börjar sakna dem. Men på måndag vore det väl katten om jag inte kunde hasa mig iväg till repetition för att träffa dem.

Vi är en rejält heterogen flock, och ändå lyckas vi trivas ihop. Trots att vi är uppdelade i hurtbullar och slashasar. Hurtbullarna har skickat mejl om att man skall springa lopp tillsammans och helst pröva på skidor (Vasaloppet) också. Vi slashasar gäspar lojt och säger: Återkom när det gäller sopranfester eller kulturklassikern som var på förslag senaste festen. Och så önskar vi förstås hurtbullarna lycka till i sina idrottsliga ansträngningar.

Det gick fort

Hösten bara smällde till. Ena dagen varmt, nästa dag inte. Jag tycker rätt bra om hösten, himlen kan vara så vacker och luften så skön, men nu är jag snopen. Jag hann inte med sommarens sista dagar eftersom jag suttit inne och kurat i snart fyra veckor. Hå hå ja ja. Är i alla fall äntligen på bättringsvägen, känns det som.

Dagens mysterium: Justus hade på sig sina gympaskor när han gick till skolan i fredags. Efter skolan gick han till sin pappa, vi växlar på fredagar. I morse fanns inte skorna hemma hos hans pappa. Hur har ungen lyckats med detta? Har han glömt skorna i skolan och cyklat barfota hem och sedan använt sandaler tills idag?

måndag, augusti 27, 2007

TV-nostalgi

Där jag bor i soffan framför TV-n och stickar och sover och läser lite så blir det såklart rätt mycket TV. Kul på många sätt. Ibland dyker det upp skådespelare som påminner mig om program och serier som jag hade glädje av för länge sedan.

Som David Foley och Kevin Mc Donald från The New Kids on the Block. De figurerar ibland. Älskade den. Har på DVD, tjoho!

Och nu slötittar jag på Stargate och vem dyker upp där om inte Corin Nemec. Någon som minns Parker Lewis? Kategori väldigt skruvad high school- serie från 90-talet. Jag skrattade mycket åt den. Från den serien har jag en annan favvoskådis som dök upp bland annat i Cityakuten och även gästspelade som troll i Buffy - Abraham BenRubi. Gillar.

Det var väl spännande information.

söndag, augusti 26, 2007

Obegripligt

Såg just ett program om den fetaste staden i USA, Houston. När jag såg det förstår jag inte hur folk tänker. Kvinnan som väger 283 kg och inte kan gå eller stå längre utan sitter i rullstol, till exempel. Hon var helt nöjd och tyckte hon var fin och söt och så. Ja, det är jättebra att man accepterar sig själv och har självförtroende, men var går gränsen mellan gott och sunt självförtroende och bristande sjukdomsinsikt? För om man är så fet att man inte kan gå längre och inte klarar att sköta sig själv på grund av fetman, då är man sjuk. Tycker jag. Hon kan väl älska sig själv och sköta om sig istället för att lura sig själv. Å andra sidan kanske det är bättre att hon mår bra på vägen till sin för tidiga grav.

Och en sak jag aldrig kommer att begripa: Ättävlingar. Där man skall trycka i sig så mycket mat som möjligt på kortast möjliga tid. Sjukt. Hela poängen med att njuta av maten försvinner. Så galet.

Fattar inte.

torsdag, augusti 23, 2007

Världens bästa



Justus fyllde tio år igår. Bilden ovan är från semesterveckan på landet, vi är på Smultronstället i Söderköping och äter stooora glassar. Justus glass heter Grand Prix. Om jag finge bestämma skulle han får ett Stort Pris av olika sorter varje dag, bara för att han finns.

måndag, augusti 20, 2007

Dagsrapport

Sjalen är klar. Är mysig och varm och ullig. Och funktionsduglig, inte ett tvåmanstält.

Är sjukskriven en vecka till. Har påbörjat ett nytt stickprojekt, en liten kofta i mohair. Det är så skönt att ta till stickningen när man inte orkar något. Att sitta i soffan och kolla bra och dålig TV samtidigt som man gör något med händerna är toppen. Har dock lite ågren inför själva slutfasen när koftans delar är färdigstickade, för jag tycker att det inte finns något svårare än montering och ihopsyning av stickat. Isch.

Och isch för mykoplasma.

lördag, augusti 18, 2007

Manligt

Det var bara jag, Alva och Justus hemma vid lunch idag. Vi lyckades alltså föra en konversation utan det ständiga strilet av kommentarer och ljud från framförallt lilla fina Sigvard. En sak som vi kom att prata om var bebisar och om man vill ha flickor eller pojkar. Justus ville nog helst ha en flicka när han får barn, han är lite trött på killar. Jag berättade om att jag hört folk påstå att det skulle vara lättare att uppfostra flickor än pojkar. Och så skrattade vi lite åt det, och pratade vidare.

Men Justus tuggade lite på det där, och sade plötsligt "Men pojkar blir gentlemän". Och gissade på att han har sådär fyra år kvar innan han är en gentleman. Jag skyndade att intyga att jag tycker att han redan är en gentleman. För det är han.

Tänk om alla pojkar verkligen bidde gentlemän.

fredag, augusti 17, 2007

Själar å sånt

Den som kollar in på min blogg ibland kan möjligen ha uppfattat att jag gärna tittar på Buffy och vampyrerna. Om och om igen. Just nu håller jag på att fnissa ihjäl mig åt avsnittet "Storeyteller" säsong sju.

Nå. Serien tar faktiskt upp frågor om ondska, nåd, försoning och andra djupa grejer. I ett avsnitt blev det väldig tydligt. Snabb resumé: Vampyrer har ingen själ och kan alltså helhjärtat ägna sig åt att käka upp folk och roa sig med att tortera dem å sånt. Inte några trevliga typer. Men så får en vampyr ett kontrollchip inopererat i hjärnan (fråga mig inte, det är under seriens sämsta period enligt mig, när den skumma regeringsgruppen Initiativet dyker upp. Värdelöst.) Detta chip hindrar honom att skada människor. Han går då och kärar ner sig i Buffy, vampyrdråparen. Så till den milda grad att han ser till att få sin själ tillbaka. Vóilà: Vampyren Spike har en själ. Detta öppnar för intressanta utvecklingar i historien och är faktiskt också inte alls en dum diskussion kring det här med ondska och nåd. Hela poängen blir liksom att om man har en själ så kan man inte göra onda saker i större utsträckning eller över en lång tidsperiod utan att må riktigt, riktigt dåligt.

Eja, vore vi där. Tänker förstås på Pol Pot och Hitler och Stalin och andra kända och okända människor som gör hur mycket ont som helst men inte verkar bry sig. Har de då inte en själ?

Det är förstås inte där det ligger. Själen hindrar inte någon från att göra ont. För är man övertygad om att man gör rätt, antingen utifrån en idé eller i värsta fall utifrån ett psykopatiskt perspektiv så rättfärdigas ens handlingar. Alltså gör det ine ont i själen för man tycker inte man gör ont. Typ. Fast det handlar ju förstås om extremfallen. I vardagen kan det där med "man gör inte ont om man har en själ" kanske spela en större roll.

Är för trött å seg för att utveckla det här med någon större klarhet, får återkomma. För det här är intressant, tycker jag.

torsdag, augusti 16, 2007

Fastnat i sticknings-loopen

Måste garva. Jag har hållit på och stickat en stor och mysig trekantssjal ganska länge, och idag började jag närma mig slutet. Upptäckte då när jag provade sjalen att jag hade stickat ett tvåmanstält. Till mitt försvar skall jag säga att det inte är lätt att mäta när stickorna är i och garnet är elastiskt och så vidare.

Det som är skönt är att det inte retar mig det minsta. Jag repar upp den nu och tänker glatt att jag kommer att ha garn över så det räcker till en liten kofta också, vilket inte är dumt. Och tänk så snabbt sjalen kommer att bli klar nu när jag vet att jag inte behöver sticka så långt!

måndag, augusti 13, 2007

Sjukskriven

Nu har jag fått antibiotika och är sjukskriven veckan ut. Hoppas det vänder nu. Förstå hur trött jag är när jag inte ens orkar blogga.

torsdag, augusti 09, 2007

Urtråkigt

Svag och darrig och kanske till och med lite feber - jag har aldrig feber så det var först när jag blev genomblöt så fort jag rörde mig som jag började undra. Slog först bort det med att det är ju varmt ute, men jag tror faktiskt att det var feber. Märkligt.

Var hos läkare i fredags och det var bara virus å inget att göra något åt. Trots detta tänker jag kontakta läkare igen på måndag om jag inte är bättre. Nu har jag varit hemma från jobbet to, fr, ti, on, to. Längre än någonsin pga sjukdom för min del. Det är så tråkigt också. Att vara så klen att jag blir jättedarrig av att dra lakan eller laga kvällsmat.

tisdag, augusti 07, 2007

Hosta och ny lugg

Har ägnat större delan av veckan åt att hosta mig till träningsvärk. Jättejobbigt. Är hemma från jobbet, svag som en nyfödd kattunge typ. Var hos läkare i fredags, virus.

Gjorde ett försök att jobba igår och hann då med att gå och klippa luggen när jag ändå var på stan. Den nya luggen är det enda uppiggande just nu. Nä fel, igår när jag väckte Sigvard och kramade honom sade han "Du luktar gott, mamma". Det är också uppiggande.

onsdag, augusti 01, 2007

Sigvard är kung på kubb

När vi var i Arkösund roade vi oss med att spela kubb. Sigvard uppvisade en oanad talang för kubb, vilket var lite påfrestande för hans äldsta bror. Särskilt när den segerrusige femåringen tjatade lite väl länge om hur han hade vunnit - då klarade inte ens snälla storebror att vara en god förlorare. Här en stilbild på Sigvard när han siktar koncentrerat.



Och här en bild bara för att visa att Justus och mitt lag minsann också lyckades peta omkull några pinnar ibland. Jag försöker mig på en segerdans. Tönnes sitter utanför bild och tjoar glatt ikapp med mitt "Yes!"


Semesterbilder



Coola flygplan.



Här har Tönnes precis skjutit iväg sin PET-raket-flaska. Han är jättelycklig. Sekunden efter hoppar han upp och ner i glädje, men det lyckades vi inte fånga på bild.




När vi skulle åka hem från landet räckte inte bilen riktigt till för alla, så Björn och Tönnes tog tåget. De steg av i Stockholm och roade sig i timmar med att åka spårvagn. Tönnes älskar att åka tåg och spårvagn och buss. Han vill aldrig sluta. På riktigt, alltså: Han vill verkligen ALDRIG kliva av. Här spanar han som synes efter ett tåg.