fredag, juli 31, 2009

Klarsynt och smärtfri

Justus, nu utan smärta i ögonen. Brillorna gjorde susen. Brytningsfelet kan han tacka sina föräldrar för.

torsdag, juli 30, 2009

Sommarskönt

Silverringar på sommarfingrar
nosa parfymen för dagen
lägga sig i soffan.

Mota spöken och angst
se hösten an
kanske med tillförsikt.

Resten av livet får ordna sig.

Min vän ordkonstnären

Vi drog hem till Hallstahammar igår kväll. Åkte till Skantzen och lyssnade på Stina och Silverryggarna som gjorde en himla bra spelning. Stinas texter är bara så väldigt Stina, jag kan inte beskriva dem på annat sätt. Utom genom att säga att jag tycker att de är rätt fantastiska. Så kolla in hennes hemsida nurå, skaffa CD:n och gläds åt orden som Stina sätter ihop.

Väldigt Stina - låter som ett namn namn på en bok eller en skiva.

söndag, juli 26, 2009

Porslin

Finns på landet, i storlekar tripp trapp trull. Fina, tycker jag.



Tuffingen

Vi gjorde ett akut apoteksbesök till Norrköping på söndagen - bara jag, gott folk, bara jag som struntar i att se till att fixa det där med mediciner och sådant innan man sticker till landet. Det var bara jag, Björn och Tönnes. Det känns skönt att få egna stunder då och då med vart och ett av barnen. Tönnes trivdes trots att det regnade. Han stack ner händerna på shortsfickorna och knallade förnöjt på. Han gjorde en liten smitning genom att springa ifrån Björn och hinna ikapp mig som hade gått i förväg till apoteket. Han blir så fnissigt nöjd, Tönnes, när han har varit ute på egen hand.




Efter besök på jourapoteket åkte vi till stora köpcentret för att leta efter flytväst till Tönnes. Det finns gott om flytvästar i stugan men ingen som passar för Tönnes viktklass. Vi började med ICA Maxi. Det fanns en hel del flytvästar, men det var helt slut på västar i viktklassen 40-60 kg. Fanns inte en enda kvar. Vi lallade runt en stund till och köpte på oss lite mat och mjölk och glass. När det var dags att betala var Tönnes försvunnen. Vi delade på oss och letade igenom ICA, men pojken fanns inte där. Vi gissade på att han hade gått ut från ICA och gjort en riktig rymning denna gång för att markera sin storhet. Jag misstänkte dessutom att Tönnes var arg på mig för jag hade skällt på honom för att han plötsligt började nypa mig i handen där vi gick, och det är mycket troligt att han minsann skulle visa sin dumma mamma att han gör som han vill. Tanken på att det kanske var mitt fel att han hade stuckit fick mig inte att må bättre.

Vi gick ut från ICA och påbörjade operation letning i resten av köpcentret. Jag hann få många svåra tankar och känslor den här stunden. Jag stod just inne i en affär och bad expediten där att kolla efter Tönnes samt ringa mig om hon fick syn på honom, när Björn ringde. Han hade fått korn på Tönnes, där pojken satt lite bortkommen och vilsen nere i en trappa i närheten av hissarna. Det var tämligen uppenbart att Tönnes själv hade förstått att han faktiskt hade gått vilse och det var inte någon kaxig pojke, direkt, som jag kramade och grät över. Hela förloppet tog kanske en kvart. Men jag får ont i magen än idag när jag tänker på det. Och undrar hur länge det här sitter i hos Tönnes. Hur länge kommer han ihåg att det var läskigt att gå vilse och inte hitta mamma och Björn?

Lyx

Det finns ingen diskmaskin på landet. Däremot finns det fönster som går längs med väggarna så att man har en finfin utsikt hela tiden. Det är lyx, tycker jag.

Genom det här fönstret brukar jag hänga mig dubbelvikt över fönsterkarmen för att komma åt vattenslangen samt att skruva på eller av den.


lördag, juli 25, 2009

Nej, låt mig sova då!

Vi som åt första frukost om morgnarna tog inte överdrivet mycket hänsyn till dem som låg som döda på madrasser och i soffa. Justus är utan tvekan vår största sjusovare och han gjorde allt för att stänga ute störande ljus och ljus så långt det gick. Han lyckades ganska bra, i alla fall tills han kom på att det är en fördel om man kan andas då och då.

Fina finaste

Så här ser en ängel ut när den sover. Änglar kan ju som bekant ta sig lite olika skepnader, men så här ser den alltså under sömn.

Fiskeolycka

Sigvard ville så gärna fiska och eftersom han dels är oemotståndlig, dels väldigt tjatig när han gärna vill något, så gav Erik och Justus efter. Efter en stund hörde jag upphetsade röster från bryggan, gäspade, vände blad och tänkte att det har väl varit någon firre där och nosat på draget. Efter tjugo minuter kom Sigvard stampande. Underläppen darrade. Ansiktet drog ihop sig. Erik fick en abborre. Justus fick en abborre. Sigvard fick ingen fisk. Katastrof, som var en förstår. Men efter rejält med tröst och peppning var det bra igen, och han var redo för ett nytt försök. Nu kom nämligen startskottet för ungarnas fiskeintresse. De fiskade mer än de badade, vilket säger en hel del.

Det bidde bara en abborre till under veckan. De var dock goda, de små fisksmakbitarna. Och de även om Sigvard faktiskt aldrig fick något napp (han är för otålig, helt enkelt) så tyckte även han att det var skoj att äta egenfiskad abborre.

fredag, juli 17, 2009

Andra myggor, andra bryggor

Till landet i morgon. Till Tönnes frihet att gå ut när och hur han vill. För min egen del kommer jag att finnas på menyn för de östgötska myggorna.

torsdag, juli 16, 2009

Skriva av sig lite

Det är inte så dumt att ha den läggningen att det kliar i fingrarna när något inträffar i livet. Att man vill få ner ord på ett papper/skärm för att formulera och verbalisera. Både när det är något positivt och när det är något negativt. Det kan hjälpa en att sortera upp känslor och fakta. En krycka, helt enkelt.

Ibland använder man sig av litterära överdrifter för att förstärka det man vill säga. Det är ett rätt starkt drag framförallt hos unga författare, skulle jag våga påstå. Att man luftar sin spleen, sin angst, sin ungdomsleda lite och så mår man förhoppningsvis bättre av det. Jag har ett fint utdrag här på ett stycke litteratur som fick föräldern i mig att ängslas medan litteraturkritikern i mig log och sade: Typiskt användande av hyperboler. Författaren har en uppenbar känsla för greppet och har en god stilistisk förmåga.

"Jag sitter ute och grillar korv. Jag har det trevligt och skönt. SNICK SNACK. Min berättelse är allt annat än trevlig.

Jag gillar inte skolan som jag går i. Jag hatar min kör, så man kan säga att mitt liv suger. Men det ska bli en ändring på det!
RIING
- Äntligen! Säger jag.
Det enda roliga är att Obama är president."

Tidsresan av Justus Persson -09

onsdag, juli 15, 2009

I talarstolen

Jag var uppe i talarstolen en del under kongressen. De flesta gångerna var det för att förtydliga något eller yrka bifall eller avslag på utskottsyttranden. Men jag fick ett tillfälle till att känna pulsen slå, känna ideologin ända ut i fingerspetsarna och jag tror nästan att jag glödde lite svagt också. Jag måste erkänna att jag trivs mycket bra de gånger detta händer. Det känns bra att få säga något som man tycker är viktigt. Att markera det ideologiska ställningstagandet.

I protokollet är detta mitt stora, ideologiska anförande noterat med en mening. "Jenny Tapper meddelade att stödjande medlemmar har vi inte." Korrekt. Vi för dessutom inte diskussionsprotokoll. Men snopet.

tisdag, juli 14, 2009

Skumpartylycka

På torsdagen drog kongressdeltagarna till Wendelsberg för en trevlig kväll där. Nu är Wendelsberg ett av mina favoritställen, men jag var trött och tråkig och lade mig på hotellrummet och sov istället för att åka ut och partaja. De som inte led av förhandlingskoma kunde rocka loss, bland annat i skumpartyt. (Winnie säger att det är jättebra med skumpartyn för lokalen blir kliniskt ren efteråt.) Sigvard var en av de glada som kastade sig in i skummet. Med besked. Tur att Björn hade med sig kameran så att Sigvards skumpartylycka kunde förevigas.



söndag, juli 12, 2009

Stolthet

Jag fick många fina upplevelser under veckan. En av de bästa var i går kväll när vi gick i festtåg runt stan. Vi hade en rysligt duktigt blåsorkester som gick först. Jag tycker att det är trevligt att vi visar upp oss, men jag har alltid haft svårt för slagord. Denna gång rycktes dock även jag med. Jag gick hand i hand med Sigvard, och Sigvard älskade att upplåta sin röst och hojta. Jag smittades av hans glädje och entusiasm. Vissa slagord var lätta. Klassikerna "Eld å låger, kamp mot droger" och "Häll ditt öl i en vattenpöl" lärde sig Sigge snabbt. Likaså "Vi som dricker läsk och vatten orkar dansa hela natten". Men "Vad är snett, vad är galet? Alkoholkapitalet!", den var svår. Då och då snubblade han på orden så det snarare lät som grammofonkapitalet, men vad gjorde det. Alla runt om blev upplyfta av sjuåringen med den klara och entusiastiska rösten som tog i från tårna och hojtade. Humöret hölls på topp trots det fullkomligt osannolika skyfall som började vräka ner över oss ungefär halvvägs. Men det är ju så, att om man har med UNF-arna så vänds allt sådant till ytterligare en framgång. Det var roligt, helt enkelt.

Det finns som sagt många roliga och bra minnen, men för mig var det största med hela veckan det faktum att jag hade ett UNF-ombud med mig. Alva var ombud för UNF Uppsala, och för mig var det jättestort. Jag gick omkring och var smygrörd hela tiden. Här en bild av fina ombudet. Hon berättar för mig om förslaget till nytt fältkonsulentsystem.

Kongressmärken

Inte en kongress utan att man köper på sig profilsaker. Jag har denna kongress gått hårt åt shoppen och köpt luvtröja NYKTER, Minska alkovåldet t- shirt samt gett 200 pix till det internationella arbetet genom att köpa två fina sjalar. Och så den lilla pryl som jag gav upp ett kort glädjetjut vid åsynen av: en gammal IOGT-ring. Det fanns en låda med några sådana samt SGU-ringar som såldes för en hyfsat billig peng. På bilden nedan syns det tyvärr inte hur fin den är, men blå emalj, en glob och ordet IOGT kan aldrig bli fel.



Jag upptäckte ett annat märke av en slump. En morgon såg jag att blåmärket på mitt ben var löjligt likt Junissnurran. På bilden syns det inte lika väl som i verkligheten, men se här och jämför med tryckoriginalet. Jag kör dock med blått mot vit botten istället för tvärtom.



söndag, juli 05, 2009

Kalasbrorsa

Igår fyllde min bror Johannes 30 år. Det innebär bland annat att det igår var trettio år sedan jag började läsa Sagan om ringen, för den fanns hos min farbror och faster som tog hand om mig och Jerker medan mamma och pappa var inne på BB. Jag var väldigt förtjust i min bäbisbror. Jag är väldigt förtjust i honom nu också.

Johannes önskan inför födelsedagen var att mamma, pappa, Jerker, jag och han själv var de som skulle träffas för det var så många år sedan det vara bara vi fem. Vi började med att köpa en tårta och sedan ge oss iväg för att hitta en gräsplätt på Djurgården till tårtätningen. Vi fick ett kollektivt hjärnsläpp och glömde att det var sommar, lördag, varmt och semester. Med andra ord fanns det inte någonstans att parkera på evigheters avstånd. Jag förslog Hagaparken istället. Dit for vi och hade det skönt på filtar i gräset. Slappade, åt tårta, småslumrade lite. Lagom till att regnet och åskan kom hade vi packat ihop och begett oss in till stan igen för att ta igen oss innan middagen. Jag och Jerker satt mest vid Johannes dator och kollade gamla klipp med Gasoline på YouTube medan Johannes vilade.

Johannes tog med oss till Lux på lilla Essingen. Vilket ställe. Vilken mat! Alla rätter presenterades givetvis när de serverats. Vi åt och åt. Lagom till att vi kände att nu tar det stopp, sådan tur att det bara är jordgubbarna kvar, ja då drämde de till med ostvagnen. Efter den kom ytterligare en överraskning, en liten skål med två hallon och sås och något mer litet mojs. Det slank ner det också! Och till sist jordgubbarna. Och så te och kaffe. Och som avslutning fick vi varsin chokladdoppad isglasspinne...vi skrattade högt när isglassen kom. Det var utan tvekan något av det godaste jag har ätit. Det var utan tvekan det mest pretentiösa ställe jag ätit på. Men trevligt. Och nu är lillebror vederbörligen avfirad och kan kliva i vuxenpjucken på riktigt.

Pappa och Jerker har ätit tårta.


Mamma putsar glasögonen och tror att hon i och med det skulle slippa bli fotograferad.


The man himself, Johannes på sin 30-årsdag.


Den här tavlan tyckte jag var läskig när jag var barn. Pappa och mamma försökte ge den till mig för några år sedan, men jag bad att få byta mot en annan tavla. Nu har läskiga, groteska tavlan hamnat hos Johannes.


Jerker, YouTube och Kim Larsen. "Kvinde min..."


På fina restaurangen drack jag vatten och däremellan cola. Rio-Cola från Mora bryggeri.

torsdag, juli 02, 2009

Myggan i sovrummet

När man varit engagerad i en ideell organisation större delen av sitt liv med allt vad det innebär av dåligt med pengar, tillfällig modlöshet (ingen lyssnar på oss) och annat känns det oerhört upplyftande att bli påmind om att ideella krafter gör skillnad.

VD för Sveriges bryggerier känner sig enligt uppgift så hotad av UNF att hon åkte hem från Almedalen. Man börjar ju genast undra och spekulera och förfasa sig över de gangstermetoder som detta ungdomsförbund måste ha tagit till för att hon skulle känna sig så illa till mods. Det måste åtminstone vara personangrepp eller hotbrev eller något liknande, och det är inte bra. Fy på sig, UNF.

Så får man fakta. Det som har hänt är, att när representanter för Sveriges bryggerier haft sitt PR-jippo för sänkta alkoholskatter (de måste ha totalförträngt Finlandsexemplet) så går medlemmar ur UNF fem meter bakom och delar ut flygblad med fakta om sina åsikter, nämligen att sänkta alkoholskatter är ruttet för folkhälsan. Det är alltså detta som VD känt sig så hotad av. Man kan fundera på varför Sverigers Bryggerier med många pengar för reklambudget och lobbyarbete blir så hotade av ett gäng ungdomar i 17-årsåldern som delar ut flygblad. Ungdomarna har inte följt upp sina argument med baseballträn eller tillmälen.

Jag tycker att VD gjort sig löjlig. Jag blir lite upplyft av insikten om att ideellt arbete trots allt kan vara en påle i köttet på industrin. Om man kan vara myggan i sovrummet, som irriterar och påminner om andra synvinklar har man vunnit en hel del.

Jag fnissar och påminns om det som hände i slutet av 80-talet när Jens Spendrup blev så irriterad på oss i UNF av han släppte ifrån sig ett uttalande som vi givetvis vände till att bli vårt stolta slagord en kort stund. Det handlade om ölreklam och att reklambranchsen själva skulle börja bära ansvaret för att självsanera sig. Det blev rätt mycket uppvaktningar och diskussioner med bland annat Spendrups. Jens Spendrup sade: "UNF är bara en sekt som tjafsar om storleken på vattendroppar". I nästa nummer av medlemstidningen Motdrag fanns på sista sidan en internannons med texten: UNF - sekten som tjafsar.

Mygga i sovrummet eller sekt som tjafsar: huvudsaken är att man ifrågasätter det man tycker är galet.

onsdag, juli 01, 2009

Gamle Trofast

Finns på Fullerö handel. Gjuten i betong. Pris drygt 3000 kr. Denna vovve är garanterat inte på glid. Jag har lite svårt att förstå varför någon skulle vilja köpa en betonghund och ha som trädgårdsprydnad, dock.