måndag, mars 29, 2010

Helt inpyrt

Igårkväll satt jag i godan ro och såg på Foyle´s war. Flickorna stökade i köket. Plötsligt hörde jag ett svischande ljud som slutade i det ljud som brukar beskrivas som kaboom. Flickorna skrek. Jag störtade ut i köket. (Man hinner tänka otroligt mycket på några få sekunder.) Ingen av flickorna var skadad, men hela köket var ingrott med sot.

De skulle fritera munkar och så blev oljan för het och tog eld. De blev så förskräckta att de glömde alla eventuella kunskaper om hur man hanterar eld, och försökte släcka oljan genom att ha vatten på den...det var då det sade kaboom och sotet satte sig överallt. Jag ägnade resten av den sena kvällen åt att försöka få Alva att förstå att det allra viktigaste var att ingen av dem hade blivit skadad. Hon var förstås förtvivlad. Flickorna och jag försökte gnugga i tak, på väggar och skåpluckor en stund, men till slut sade jag till dem att gå och lägga sig. Våra futtiga ansträngningar hjälpte inte ändå. När jag själv lade mig var jag på det hela mest tacksam över att olyckan var så lindrig. Bara tanken på vad som hade kunnat hända ger mig mardrömmar i vaket tillstånd.

Men det skall erkännas att jag är rätt förtvivlad idag, i alla fall. Jag har tagit ner saker som stod ovanpå skåpen längs med ena väggen och har diskat dem samt stuvat undan dem provisoriskt. Sedan har jag stått med tvättsvampar och med svabb och försökt få bort sot på väggar och tak. Det går inte, kan jag säga. Men jag måste ju få bort mer sot, för annars kan jag inte gärna ställa mig och måla om. Uppgiften känns på tok för stor. Jag vet inte var jag skall börja och hur jag skall göra. Kanske kan jag ringa en städfirma och fråga om råd.

Inpränta följande i er barn så fort ni bara kan: aldrig, aldrig hälla vatten på het eller brinnande olja. Kväv elden. Lägg på ett lock.

1 kommentar:

Olle sa...

...eller den lagom stora brandfilten som både Alva och Justus gick omkring och sålde förut.