lördag, mars 13, 2010

Tangentbordsroulette

Varje gång jag själv sätter mig till att skriva något, exempelvis här på bloggen, så öppnar jag för mothugg. Att man törs skriva... Fast det är inte så herrans många som läser, och än mindre är det jag skriver så kontroversiellt, mer personligt.

Man vet aldrig var ens ord hamnar. Jag är glad att mina största bekymmer är att läsaren missförstår, är ute efter att missförstå eller faktiskt bli stött eller bekymrad av något jag skriver. Annat vore det om man levde i ett land utan yttrandefrihet. Där det man skriver kan få en i fängelse eller att bara försvinna.

2 kommentarer:

En Holländerists betraktelser sa...

Det är alltid kul att läsa det du skriver. Kollar ofta och får ibland saker att tänka på. Fortsätt skriv!

Jenny sa...

Tack - det är ju vad jag innerst inne hoppas på. Att något jag plitar ner kan ge något att grunna på. Eller kanske flina åt.