fredag, juni 18, 2010

Med anledning av kronprinsessans bröllop

I morgon smäller det stora bröllopet till. Kronprinsessan gifter sig. Jag hoppas brudparet får en bra dag. Jag har ingen anledning att missunna någon lite glädje. Dessutom ömmar jag lite för Victoria. Det är något dubbelt i det där med kungahuset och vår attityd till det. Kungligheter blir inte bedömda utifrån sina egna kvalitéer i första hand, utan möts antingen av ett slags krypande - eller av den mer njugga inställningen att just för att man råkar vara född in detta bisarra fenomen som ett kungahus är, så är man per definition förmodligen renons på intelligens samt insikter om hur vanligt folk har det. Jag säger samma sak som jag säger om alla människor: så skönt det vore om vi kunde få bli sedda för den vi är istället för att fördomar av olika slag lägger sig som som en dimma framför ögonen på många.

Jag tror inte att jag är monarkist. Jag tycker nog att det kan vara dags att skippa det ärvda kungadömet. Med anledning av det tycker jag att den berömda brudöverlämningen i morgon är en viktig symbolfråga. I Sverige går det blivande äkta paret in tillsammans. Sida vid sida, som en bild av hur deras framtida liv förhoppningsvis skall vara. Eftersom vi ser mycket film från Amerika har vi fått bilden av den tårögde fadern som överlämnar sin dotter till sin blivande man, något som jag blir galen på. Hallå! Kan det bli tydligare? En kvinna är först under sin fars hägn, sedan under sin makes. Kanhända även kronprinsessan har matats av den bilden i hela sitt liv och att det- som för många andra svenskar - är drömbilden av det ultimata prinsessbröllopet.

Jag undrar varför inte sanna monarkister skrek i högan sky. Ett försvar för kungahusets bevarande är att de är en del av det svenska kulturarvet; ja, till och med förvaltare. Ur den synvinkeln vore det väl ändå extra viktigt att kronprinsessan visar var skåpet skall stå och gör som vi brukar i Sverige. Det vill säga tar fästmannen i handen och tillsammans med honom vandrar in i äktenskapet. Om kungahuset är en symbol för det svenska vore det logiskt om det följde svenska traditioner. Typ. Kanske man skulle kunna tycka. Med andra ord; om man ändå inte vet något om sitt eget lands traditioner eller bryr sig om dem är det lite knepigt att försvara sin existens genom att hänvisa till att man är just en traditionsbevarare och nationalsymbol. Man kan inte äta hela kakan, som bekant. Detta är inte kronprinsessans fel. Men det ingår i hennes roll att ta konsekvenserna av det.

För övrigt anser jag att brudöverlämning är skit.

1 kommentar:

Dessa mina minsta bröder sa...

Via Stefan Ohlsson så jag din blogg, jag håller med dej i din analys "För övrigt anser jag att brudöverlämning är skit"