tisdag, juli 26, 2011

Identitet

Den här Sigvard, alltså. Han är rätt särskild. Han är grundtrygg samtidigt som han är empatisk och lyhörd. Han har en förståelse för sina medmänniskor som jag tycker överstiger det normala för en nioåring. Jag vet inte hur det har gått till.

Detta att han är så trygg i sig själv gör också att han på många sätt struntar i exempelvis könsnormer. Kanske är han inte ens medveten om att de finns, men om han är det verkar han tycka att de inte skall begränsa honom. Idag slogs jag återigen av det. Att hans favoritfärg i många år har varit rosa är inget nytt. Han har klarat sig igenom de första törnarna med killar som hånat honom för att han gillar en tjejfärg och fortsätter att gilla rosa. Vid lunchbordet idag sade Sigvard att han vill ta hål i öronen. Vänta ett år eller två, sade jag. Tänkte att han måste ha lärt sig åtminstone att borsta håret varje dag innan han skall ha nytagna hål att sköta (visserligen med mig som en hök över sig, men ändå). Jag tror att jag bara förutsatte att han ville ha ett hål i ena örat. Där hade jag fel. Han vill ha hål i båda öronen. Jag hade på tungspetsen "det är vanligare att killar bara har ett hål" men lyckades stoppa tillbaka det i munnen igen.

Sedan åkte vi ner på stan för att göra lite ärenden. Bland annat skulle Sigvards hår bli kapat. Sigge smög sig intill mig när vi var framme vid frisören och frågade så bevekande om jag inte sedan kunde köpa honom ett nytt fint halsband. Visst, sade jag.

Vi gick in på Glitter. Jag vet inte varför jag trodde att Sigvard ville ha typ ett läderband med ett djur eller något annat som hänge, för han gick direkt på blinget. Självklart. Det är ju sådant han tycker om. Han stod länge och valde. Till sist fastnade han för en slags sten på en kedja som både var vackert och lite fantasieggande, som en amulett nästan.

Sigvard har aldrig någonsin lekt att han är flicka. Han har aldrig klätt ut sig till tjej. Han är mycket tydligt en pojke som älskar vackra saker och färger och struntar i att normen säger att bara kvinnor förväntas, eller enligt sagda normer får, ha på sig sådant. Jag kan inte beskriva hur fantastiskt jag tycker det är att ha den här ungen. Som är så fri. Han är så tydligt ett barn som inte betraktar sig själv först som ett kön, utan som en människa. Jag ser med glädje och förväntan fram mot att få känna den vuxne man han kommer att bli en vacker dag.

Inga kommentarer: