söndag, september 25, 2011

Oh, I get by with a little help from my friends

Något jag tycker mycket om är att bli överraskad. Att få presenter utan anledning, till exempel. Det behöver inte vara något stort eller dyrt. Det kan räcka med om en arbetskamrat plötsligt skulle få för sig att sätta en fin rosett på en penna som hon hämtar till mig från förrådet, eller vad som helst; poängen är att någon tänkt på mig lite extra. För femton-tjugo år sedan kunde den effekten uppnås genom att man fick ett blandband. (Eller själv gav bort ett.) Det var en personlig gåva med hög överraskningseffekt.

Idag fick jag en slags motsvarighet till blandband. Världens finaste Fia och Jonas tyckte att de hade böcker och filmer som jag skulle låna och undrade om de fick komma över med dem. Jag blev jätteglad, för de har tänkt på mig. Nyfiken, eftersom jag inte visste vad det var de skulle ha med. Och nu när de har varit här och överlämnat lånet är jag glad igen. Varm om hjärtat. De har tänkt på mig.

Ikväll blir det Dunderklumpen jag ser på i soffan.

Inga kommentarer: