fredag, februari 03, 2012

Gillar inte migrän

Däckade i extra svår migrän igår eftermiddag. Jag lade mig och ställde väckarklockan på 17.15 och hoppades att medicinen skulle ha verkat och att jag skulle fungera igen vid det laget. Vi skulle fika hos Olle för att Tönnes och hans presumtiva ledsagare skulle träffas. När klockan ringde såg jag fortfarande inget för alla fläckar i vägen och var på gränsen till att kasta upp. Ringde Olle. Som drabbats av min migrän i många år nu och helt förståeligt lät trött och irriterad när jag ställde in mitt deltagande i fikat.

Jag har berättat det förut och säger det igen: det allra värsta med att ha migrän är för mig hur det påverkar min omgivning att jag blir så opålitlig. Rätt vad det är har jag migrän och kan inte göra det jag har åtagit mig. Självklart blir till sist den mest förstående och medkännande familjemedlem, arbetskamrat, körkamrat och andra uppgivna. Det gör mig så nere att det gör att jag får migrän igen av ren stress. Dessutom känns det för eländigt att missa så mycket av livet. Jag hade exempelvis väldigt gärna upplevt hur Tönnes reagerade igår.

Inga kommentarer: