torsdag, december 13, 2012

Hårfint

I flera år har jag förmanat Sigvard att borsta håret och i allmänhet hålla det snyggt. Jag har stått där med höjt pekfinger och sagt att om han skall få ha långt hår, som han vill, då måste han sköta det också. Borsta skatboet, brukar jag säga. Ofta svarar han med ett lätt sårat ansiktsuttryck att han precis har borstat det. Jaja, har jag tänkt då.

Inte en kam i sikte.
Men för några veckor sedan uppdagades för mig att det inte är pojkens fel. Jag såg med egna ögon hur han tvättade håret på morgonen. Såg att han borstade noga. Såg att Alva tvärt emot alla förhållningsorder från TV-produktionsbolaget klistrade hans skalle full med hårspray för att håret skulle hålla sig på plats. Några timmar senare satt jag i domkyrkan som publik vid inspelningen av Luciamorgon. Såg min son, som jag vet inte hade sprungit, hoppat, rullat, klättrat eller något under dagen utan bara stått helt stilla och sjungit. Han hade fått en strut på huvudet och inget annat hade kunna rufsa till håret. Ändå såg det ut så här.

Jag ger upp. Skall inte banna gossen mera. Hans hår sliter sig loss, helt enkelt. Sigvard Vildhår.

Inga kommentarer: