fredag, juli 05, 2013

Talandets konst

Jag kan inte prata i telefon. Jag blir osammanhängande och råkar ständigt avbryta den jag talar med eftersom jag felaktigt trott att det uppstått en paus i talflödet på andra sidan. Oftast gör det inget, att jag återigen känner mig som ett fån är knappast ett världsproblem, men det är bekymmersamt när jag i telefon måste hitta en lösning på något. Ringa teknisk support är klassikern. Försäkringskassan. Vårdcentralen.

Jag börjar alltid i fel ända. Ändå brukar jag träna mentalt innan jag ringer upp, ibland skriver jag upp stödord så att samtalet skall avlöpa i en slags logisk följd, men det rasar direkt av en oväntad motfråga. Då blir jag sinnebilden av uttrycket hönsighet.

Borde strama upp mig. Borde byta genre från svamlighet till stringens. Hur går det till, när det är så mycket som vill ut på en gång?

Inga kommentarer: