måndag, december 16, 2013

Det är lika bra att sluta drömma

Som tre fjärdedelar av den svenska befolkningen så här års och några månader framöver har även jag drabbats av sega förkylningar. Sådana där som, precis när man tror att de är över, slår till igen. Jag är inne på andra omgången och känner mig orättvist behandlad. Jag har julkonsert på söndag. Jag kan inte vara sjuk nu. Hur gick det här till? Men det finns lite hjälp ibland, och för två dagar sedan när jag trodde att bihåleinflammationsundergången var nära, såg jag reklam för en viss nässpray. Skickade desperat maken att köpa. Och faktiskt. Bihålorna mår mycket bättre. One down, two to go. (Öron- och halsont, hosta.)

Hostan. Jobbigt om nätterna när varje andetag triggar en ny hostattack. I morse vacklade jag upp efter min sömnlösa oljudsnatt. Kom plötsligt ihåg att det kunde finnas en ask någonstans med den där hostmedicinen som liksom lurar hjärnan att inte sätta igång hostan.( I och för sig tycker jag att den tanken är läskig, och trots att jag vet att medicinen knappast sätter livsviktiga hostreflexer ur spel så är jag noga med att inte äta halspastiller samtidigt.) Den har aldrig fungerat förut, men jag var inte i form att sätta mig över erfarenheten just då. Nu har det gått några timmar och jag hostar på.

Det går tyvärr inte att lura min hjärna när det gäller att uppnå något positivt. Det är som att varje gång det kommer in en bra signal till hjärnan; någon form av bekräftelse, en god sinnesupplevelse, goda tankar - eller i det här fallet, något som skall hindra hostreflexen temporärt så att jag inte hostar mig sönder och samman - så stänger hjärnan ner. Spjärnar emot. Vägrar att ta in.

Det förstår vem som helst att det är opraktiskt att ha en sådan hjärna. Kan jag få byta ut den mot en annan som inte är lika motsträvig? Vill inte ha en hjärna som är pessismistkonsulten.

Inga kommentarer: