torsdag, maj 08, 2014

Skönhet i det oväntade

Förra veckan kraschade jag en tallrik på jobbet. Idag var det ett glas som rök. Av alla de små förtretligheter som vardagen kan föra med sig är det köksolyckorna som irriterar mig mest. De inträffar alltid så olägligt, just när man har diskat färdigt och skall ställa undan exempelvis glaset så kör man (=jag) in det i diskbänkskanten istället och så yrr det skärvor och flisor.

Dagens glas var av den sort som krossas både i lite större block och i yttepyttesmå överjävliga glaskrosskorn som smyger sig in överallt och fixar småsår på nolltid. Jag drog lätt fösande med handen över skärvorna på bänken innan jag hann tänka mig för och hade mycket riktigt blödande småsår direkt efter. Tog fram sopborste och skyffel och försjönk sedan i begrundan över hur vackert det var med glaset där det glittrade i ljuset från den elektriska köksbelysningen. Det stacks förfärligt och var ett elände att sopa upp, men vackert var det.  Vi konstnärssjälar förstår att uppskatta skönheten även i det trasiga.

Nu har jag sopat och våttorkat relevanta köksytor. Jag ger mig den på att nästa gång jag tassar utan inneskor på köksgolvet så dyker det upp en minimal glasflisa som sätter sig i trampdynan. Då får jag glädjas åt att blod har en sådan vacker djup, röd färg.