fredag, oktober 10, 2014

Samla på människor

Jag har i många år tänkt att jag samlar på människor. Personer jag möter i olika sammanhang, nära vänner eller avlägsna bekanta eller damen som log så vänligt i affären - alla ingår i min samling av bra typer. För jag samlar bara på bra typer. Andra typer fastnar som klister alldeles av sig själva, enligt principen att en surbulle behöver minst tjugo stöttande och vänliga människor för att väga upp den dåliga känslan.

Så kom jag häromdagen att själv känna mig samlad på. Det var inte alls roligt. Då fick jag tänka till. Vad var skillnaden mellan mitt eget glada och varma samlande, och min känsla av att liksom ha blivit snabbt avsmakad och sedan bedömd som fadd och lite dumpad? Jag tänkte så det knakade. Kom inte fram till någonting mer revolutionerande än att det har med situation, humör, individuella skillnader samt slumpen att göra. Jag beslöt att fortsätta samla på människor men möjligen vara lite mer vaksam på att jag själv inte beter mig så någon känner sig hastigt bortglömd eller så. Det känns bra.

Särskilt bra för jag just pratade med en person som jag samlat in, så att säga, utan att hon vet om det. Min husläkare gör mig alltid lite glad när vi har talats vid. Jag har haft svårt att sätta fingret på det men har landat i att det handlar om något så banalt som hennes otroligt charmiga tyska brytning. Jag börjar le i telefon direkt hon presenterar sig. Dessutom är hon engagerad och lite ruschig - ibland känner jag mig som jag blivit omkörd av en långtradare i 150 knyck på E4:an, men på ett bra sätt - utan att någonsin sluta lyssna. Heder åt denna person. Som jag glatt fortsätter att räkna in i min samling bra typer.

Hej alla bra typer där ute - antingen är ni redan insamlade eller så löper ni risk att bli det om vi möts. Jag bara säger det. Nu är ni varnade.

Inga kommentarer: