onsdag, december 31, 2014

Tala med bönder på bönders sätt och med lärde män på latin

Kommunikation är viktigt.  Jag är stolt över att meddela att jag hittills klarat att växla mellan olika kommunikationssätt med barnen utan att en enda gång hamnat i det dödläge där avkommans ansiktsuttryck signalerar "jag har inte en susning om vad du säger". Det vill säga, ansiktsuttrycket uppkommer frekvent men jag märker det ju och anpassar snabbt kommunikationssättet vid behov. En mors fina intuition, se. Eller normal uppfattningsförmåga, beroende på hur gärna man vill mytologisera egenskaper, eller ej.

Rödtotten skall ut senare ikväll och inte komma hem förrän nästa år. Svävande förhandsuppgifter sade att nyåret skulle firas in med klasskompisar. Har jag en aning om vilka hans klasskamrater är och var de bor? Svar: nej. För en stund sedan fångade jag in honom och utbad mig aningen mer utförlig information om exempelvis adressen han skulle befinna sig på. Han såg lite frågande ut. Ja, sade jag, om zombieapokalypsen inträffar ikväll vill jag veta var jag skall börja leta efter dig. Ansiktet klarnade och jag fick en adress. Har fortfarande inget namn eller så, men jag är nöjd. Och han var nöjd när han förstod att jag inte var ute efter att punktmarkera honom hela kvällen. Det gäller att uttrycka sig på rätt sätt.

Med tanke på alla gånger jag misslyckas med kommunikation känns det här finfint. Än så länge funkar det med barnen.

Inga kommentarer: