lördag, april 04, 2015

Syndabekännelse

På listan över mina synder: självupptagenhet. 

Av olika skäl vaknade jag inte förrän nyss, dvs 11. Gjorde en slötitt på fb för att pigga upp mig, för det är oftast den effekten det ger mig att se vad vänkretsen har för sig. Men idag... skamset erkänner jag att idag blev jag ledsen. Det låter ju inte klokt och jag ogillar mig starkt. 

Det var kontrasten mellan andras utbrott av energi med påskpyntande, Friskis&Svettisbesök, allmänt glada tillrop och min för tillfället stora kraftlöshet som blev svår. Påminnelsen om hur livet borde vara, på något vis. 

Ikväll är det påsknattsmässa och jag har lyckats komma med som lånesopran (have voice, will sing). Jag hade gått i mässan ändå, men för mig blir det extra om jag får vara med och tjänstgöra i kören. Jag är ännu kvar i min långfredagskänsla. Jag hoppas den släpper snart. Är rädd för att stå med ännu svart hjärta ikväll när stora bånglet drar igång. (Stora bånglet är mitt namn på den långa och jublande klockringningen som avslutar påsknattsmässan och leder oss ut i påsknatten och livet.).

Jag vill inte bli ledsen av andras glädje. Det är inte en sådan människa jag vill vara. Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa.